Slytherins gömda ask

Har du en berättelse om Harry Potter och hans magiska värld? Harry Potter-fan fiction hör hemma i detta forum. Du bestämmer handlingen!

Slytherins gömda ask

Inläggav SeverusForPresident sön 07 sep 2008, 14:06

Jag har börjat på en harry potter fiction, läs för fan, och kommentera, alla kommentarer, är bra kommentarer :)
-The last enemy that shall be defeated is death-

Användarvisningsbild
SeverusForPresident
Ghoul
 
Inlägg: 273
Blev medlem: lör 02 aug 2008, 16:02
Ort: GÄVLE!!!!!
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav SeverusForPresident sön 07 sep 2008, 14:06

Den här historian utspelar sig på Hogwarts, en magisk skola i Storbritannien, där man lär ut magi. Många kända trollkarlar och häxor har gått på Hogwarts, bland annat Harry Potter, även kallad pojken som överlevde. Han var den person som utplånade Voldemort en gång i tiden. Sen dess har det gått 10 år och skolan har aldrig varit mer normal. Lärarna lär ut, eleverna lär sig. Det enda onormala är helt normalt, magi.

Det är snart jul på Hogwarts, och de som ska åka hem över lovet packar väskor, och berättar för kompisar vart de ska någonstans. Dekorationer sätts upp, Hagrid, skolans skogsväktare har burit in granar som dekoreras av professor Flitwick som med hjälp av magi sätter upp änglar och glitter i granarna. Stämningen kunde inte vara bättre, de sista lektionerna avverkades, de sista uppsatserna lämnas in, och de sista kittlarna städas ur.
Slottet börjar tömmas på elever som skyndar sig till Hogsmeade, där dom ska skjutsas med vagnar till tåget.
Endast ett 20 tal elever är kvar på skolan. Tredjeårseleven Anna Krisbell är en av dem. Hon sitter helt ensam vid frukosten, alla hennes kompisar har åkt hem. Några meter ifrån henne hör hon några sjätteårselever skratta. Anna kollar dit och ser tre tjejer som stirrar på en gryffindorelev vid bordet bredvid. Löjligt tänker Anna.
Själv kunde hon inte åka hem till jul, hennes mamma hade dött när hon hade fött Anna och hennes pappa var tvungen att jobba över på The Daily Prophet. Han hade sagt att han trodde att om han jobbade extra över julen så kanske han skulle bli befodrad. Annas pappa hade alltid viljat bli journalist, men nu fick han göra skitgörat med att trycka tidningarna och sådana saker.
Anna var en stolt Ravenclaw elev, precis som sin far. Men vad hennes mor hade varit visste inte Anna. För varje gång hon hade frågat sin far bytte han ämne, eller tappade det han höll i, så att Anna skulle få annat att tänka på. Anna var inte helt säker, men hennes mor kanske hade varit Slytherin elev en gång i tiden, och hennes far skämdes över det.
Men eftersom hon aldrig träffat sin mamma så brydde sig Anna inte så mycket.

Efter frukosten gick hon upp till sällskapsrummet, där bara den lille McDonald som satt i ett hörn, fanns. Han var den minsta killen på hela skolan, och många retade honom för det. Slytherin eleverna kunde inte möta honom utan att fälla en kommentar som skar i McDonalds bröst.
Anna tyckte synd om honom, men tordes inte att gå fram till honom, trots att de två var ensam i rummet. Om hon hade kollat närmre hade hon sett att han grät.
Anna fortsatte till sovsalen där hon genast tog fram några böcker och gjorde läxan som hon hade fått av professor Reweal, lärare i försvar mot svartkonster. Efter en halvtimmes läsandes om boggartens hemligheter så orkade hon inte mer, och lade undan böckerna i sin koffert.
Det här var hennes första jul som hon inte var tillsammans med hennes pappa. Dagen rullade på, och innan Anna visste ordet av det, så låg hon i sängen och sov.

Denna dag skulle komma att vara väldigt speciell, både för Anna och för denna historia. Anna klev upp som vanligt, tog på sig vanliga kläder, och gick till stora salen för att äta lite frukost. Förmiddagen gick åt att gå omkring i slottet, utforska det hon ännu inte sett, och hon gick först ändå upp till sjunde våningen, när hon sen vände, och ner till fängelsehålan. Hon såg en tavla som hon aldrig sett förut. Den föreställde något som Anna aldrig sett, en tupp i en rustning som höll i ett huvud, ett människohuvud. Hemskt tänkte Anna, innan hon vände sig om. Men hon ångrade sig och kollade tillbaka på tavlan. Hon visste inte varför men hon rörde på huvudet, den rörde sig också. Hon låtsades ta tag i huvudet och lyfte upp det ovanför tuppen innan hon släppte den. Tuppen föll ihop och en dörr öppnades bakom tavlan. Anna blev förskräckt, men hon gick ändå in i dörren. Många tankar flög runt i hennes huvud, ”är det här så smart”, ”kolla vidare”. I änden av det lilla rummet såg hon en bänk i hörnet, där hon såg ett ljus, som blixtrade upp och skymde hennes syn. Det blev starkare ju närmare hon kom det, för ett ögonblick glömde hon bort var hon var, hon försvann, var överallt och ingenstans, hon fanns men ändå inte. Hon gick närmre och närmre, blicken blev tyngre, och hon ville stanna och springa därifrån men benen lydde inte. Det kändes som om varje steg hon tog var tyngre än det andra, och för varje steg trodde hon inte att hon skulle klara av att ta ett till steg, tillslut var hon så när att hon kunde ta tag i det om hon sträckte sig, hon ramlade ihop på knäna och kisade genom ögonen, hon var bara någon centimeter ifrån var det nu var. Hon tog tag i det. Det var en låda, en liten låda som var öppen. Hon stängde igen den med några svårigheter och ljuset slocknade, hennes hjärta lättade, och det kändes som om hon hade sprungit så långt och jobbat så hårt att hon inte kunde ta ett till steg. Hon var enormt trött, men hon kunde inte ligga kvar där. Hon tog sig på något sätt tillbaka till sovrummet, hon var genomblöt av svett, kläderna klibbade sig fast mot huden, men i sin hand hade hon asken.
-The last enemy that shall be defeated is death-

Användarvisningsbild
SeverusForPresident
Ghoul
 
Inlägg: 273
Blev medlem: lör 02 aug 2008, 16:02
Ort: GÄVLE!!!!!
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav Longbottom sön 07 sep 2008, 14:11

Oj, vilken mäktig början.
Jag ser helt klart framemot en ny del snarast... :)
Dessutom skriver du väldigt bra-
- And so the lion fell in love with the lamb.
- What a stupid lamb.
- What a sick, masochistic lion.

Användarvisningsbild
Longbottom
Boggart
 
Inlägg: 207
Blev medlem: sön 03 aug 2008, 14:26
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav kristopher sön 07 sep 2008, 16:26

Japp, du skriver väldigt bra.
LPK HAR TALAT

kristopher
Trolldomsminister
 
Inlägg: 4585
Blev medlem: tor 17 jul 2008, 09:56
Ort: Sthlm
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav SeverusForPresident sön 07 sep 2008, 16:31

Longbottom skrev:Oj, vilken mäktig början.
Jag ser helt klart framemot en ny del snarast... :)
Dessutom skriver du väldigt bra-


Tack så jätte mkt, hoppas jag inte gör dig besviken då ;)

kristopher skrev:Japp, du skriver väldigt bra.


Tack

Del 2


Dem närmaste dagarna så lämnade Anna inte sovsalen, ingen misstänkte något eftersom hon var helt ensam över julen i sovsalen. Hon var trött, oerhört trött. Men hon var aldrig hungrig, och det dröjde en hel vecka innan hon klev upp ur sängen och kände sig pigg igen. Hon gick ner och åt frukost, då hon inte ätit en smula på en vecka.
Det var något med den där asken som sög musten ur henne. Efter frukosten gick hon raka vägen till sovsalen för att kolla in asken närmare. Det var en normal ask bara, svart i vanligt läder. Men hon vågade inte öppna den. Det var för hemskt. Hon skulle aldrig klara av det igen. Det var hemskt. Hon kunde inte sova natten efter. Hon stirrade på asken, och ibland trodde Anna att den rörde på sig, en synvilla sade Anna till sig själv. Hon hade aldrig hört talas om askar som rör på sig, eller askar som ger ljus, om det nu var ljus som det hade varit, det kan ha varit något annat. Eller askar som sög musten ur människor. Vad det nu var för ask visste inte Anna, och varför hon nu tog den fattade hon inte heller. Men trots det vågade Anna inte lämna tillbaka den, det var som om hon inte kunde.
Jullovet tog snabbt slut, och alla elever började komma tillbaka, till dess hade Anna plockat undan hennes ask i en låda, så hennes kompisar inte skulle börja fråga om den. Men varje kväll så tog hon fram den och kollade på den under täcket, frestelsen för att öppna asken blev större och större för varje gång hon kollade på den. Hon visste i alla fall att det var något magiskt med den. Ibland skiftade den färg till en lite mörkgrön ton, men när Anna kollade närmare så skiftade den tillbaka. Det var som om det fanns en person i asken, vilket gjorde att frestelsen bara blev större.
Varje lektion som hon gick på var hon frånvarande, och hon tänkte bara på asken, varför den fanns där och vad det var för speciellt med den. Hon hade till och med glömt att göra försvar mot svartkonster läxan, vilket resulterade i straffkommendering. Anna blev blekare och blekare med tiden, hon tvingade sig själv att göra läxorna, inte för att hon måste, utan för att hon inte ville att någon skulle bli misstänksam. I slutet av januari kom den dag Anna inte stod ut något mer. Hon hade betraktat asken i över en månad, och hon hade till och med glömt bort julafton tack vare den. Hon hade planerat det över en Hogsmeade helg, då alla skulle vara och köpa godis och dricka honungsöl. När hon var säker att alla hennes kompisar var borta så satte hon sig i sängen och tog fram asken. Hon kollade på den ett tag innan hon höll andan och försökte öppna den. Den blev genast tung men den gick sakta upp ändå. Hon tappade den på golvet när den hade åkt upp. Hon väntade sig att hon skulle bli trött på direkten, men istället så hördes ett surr, ett svagt surr som började tyst men blev högre och högre tills man inte ens skulle höra någon skrika från en meters avstånd. Men slutade allt och det blev tyst, för tyst. Hon tog upp asken och kollade på den noga, den var tom. Det måste vara någonting som inte stämde. Var det där allt, ett surr. Hade Anna varit rädd för asken bara för… Det där? Konstigt tänkte Anna innan hon stängde asken och lade den i en låda. Både besviken och lättad gick Anna ner till sällskapsrummet, det var tomt. Hon satte sig i en av sällskapsrummets soffor och slappnade av. Tänkte igenom det som hänt, men hur länge hon än tänkte så kom det inge svar. Hon kollade på klockan, den var strax över fem. De borde komma snart tänkte hon innan hon reste sig upp och gick ner mot stora salen för att äta middag. I stora salen så var det inte allt för mycket folk. Första och andraårselever som ännu inte var tillräckligt stora för att åka till Hogsmeade, plus några få Ravenclaw elever som satt och spelade trollkarlsschack. Helt plötsligt hörde Anna något i sitt eget huvud. ”Kom igen, kom igen. Ta din springare till C3, kom igen”. Anna vände huvudet mot killarna som spelade schack. Men munnen hade inte rört sig eller någonting. Anna blev fundersam. ”Haha, han är körd, om jag flyttar min springare till C3 har han ingen chans”. Om Anna hade hört det där i vanliga fall hade hon skrattat, men nu när hon inte förstod vad som hände så blev hon mer rädd än glad. ”Varför glömde pappa skriva på, jag vill också åka till Hogsmeade”. Anna vände sig om och såg en Hufflepuff elev vid bordet bredvid som hade huvudet nergrävd i en bok samtidigt som hon petade i maten med en gaffel. Hon koncentrerade sig men meningarna folk sa blev svagare och svagare, innan ett nytt surr hördes, svagt först, och blev starkare och starkare precis som det hade varit i sovsalen med… Asken.
Det måste vara asken som gjorde det här.
Då kom Anna på det. Hon hade läst deras tankar.
-The last enemy that shall be defeated is death-

Användarvisningsbild
SeverusForPresident
Ghoul
 
Inlägg: 273
Blev medlem: lör 02 aug 2008, 16:02
Ort: GÄVLE!!!!!
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav kristopher sön 07 sep 2008, 16:37

Goodie, goodie.
LPK HAR TALAT

kristopher
Trolldomsminister
 
Inlägg: 4585
Blev medlem: tor 17 jul 2008, 09:56
Ort: Sthlm
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav Longbottom sön 07 sep 2008, 18:57

åh, galet vad spännande....
Du är grym på att skriva, otroligt!
- And so the lion fell in love with the lamb.
- What a stupid lamb.
- What a sick, masochistic lion.

Användarvisningsbild
Longbottom
Boggart
 
Inlägg: 207
Blev medlem: sön 03 aug 2008, 14:26
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav SeverusForPresident mån 08 sep 2008, 18:23

Longbottom skrev:åh, galet vad spännande....
Du är grym på att skriva, otroligt!


Tack så mycket :) Men jag vet inte när nästa kapitel kommer. Har mycket läxa just nu, och åker bort över helgen. Men så ni vet, ni som läser den över huvudtaget xD
-The last enemy that shall be defeated is death-

Användarvisningsbild
SeverusForPresident
Ghoul
 
Inlägg: 273
Blev medlem: lör 02 aug 2008, 16:02
Ort: GÄVLE!!!!!
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav SeverusForPresident tis 09 sep 2008, 19:22

Next chapter for those who read this. Kommentera jäätegärna :D Jag blir skitglad då :P Även om det inte är snälla ;)

Anna hade inte sovit den natten, hon hade försökt läsa någons tankar i rummet, men det hade inte gått. Varför hade det slutat? Anna hade sina funderingar om att det hade börjat och slutat med surret, men hur? Visst allt var ju möjligt i den magiska världen, men ändå. Anna var skrämd, men ville ändå veta mer om den. Hon visste vad hon var tvungen att göra. Hon var tvungen att öppna den igen, nästa gång hon var ensam.
”Anna kommer du, vi är ju redan sen till trollkonsthistorian.” Det var Gabriella, en av Annas kompisar, men Anna svarade inte, hon måste ha sett arg ut för Gabriella fortsatte inte tjata, utan vände henne ryggen och gick därifrån. Anna lunkades efter, i vanliga fall hade Anna svarat med glädje, och i vanliga fall hade Anna sprungit efter och sagt förlåt flera gånger, så att bråket slutade. Men Anna var inte samma person längre. Hon kom fem minuter för sent till lektionen och satte sig ner i ett tomt bord, och fick en Det-Här-Kommer-Du-Få-Betala-För-blick av Gabriella som Anna direkt förstod vad den menade, men Anna brydde sig inte så mycket. Nu behövde hon inte asken, hon visste redan vad Gabriella tänkte på. Asken ja, om hon säger att hon inte mår så bra kanske hon får gå ifrån professor Binns lektion, och gå till sjukhusflygeln, men egentligen gå upp till asken, och öppna den.
”Professor Binns, jag har väldigt ont i magen, skulle jag kunna få gå till sjukhusflygeln och madam Pomfrey och fråga om hjälp?”
”Nå ja, om du kommer ihåg att göra uppsatsen om svartalf upproren i Edinburgh 1874.” Anna svarade med ett snabbt ja, innan hon plockade ihop sina böcker och gick därifrån, och hon rent av kände ilskan i ryggmärgen från Gabriella. Istället för att svänga höger till sjukhusflygeln så fortsatte hon rakt fram och in till sällskapsrummet. Hon krockade i en av jagarna i ravenclawlaget i quidditch och utan att säga förlåt så gick hon raka vägen upp till sovsalen. Hon skyndade sig att ta upp asken, innan hon tvekade en sekund och öppnade asken. Samma surr som hon hade hört två gånger innan. Surret hade inte slutat nu när hon stängde igen asken. Hon kunde ha orkat längre men ville inte. Hon trodde det skulle räcka för att kunna läsa tankarna hos andra. Hon gick ner i sällskapsrummet och hon försökte koncentrera sig. ”Hon, hon bad inte ens om ursäkt, grinig tjej. Hon är ju inte ens snygg heller.” Det var samma jagare som hon hade hört. När hon koncentrerade sig igen så var det tyst, och ett litet surr hördes. Och hon förstod att det var slut. Varför hade det räckt kortare den här gången? Vad hade hon gjort för skillnad, hon hade öppnat asken, men hon hade också stängt den rätt snabbt. Anna förstod nu att ju längre man höll asken öppen, ju längre kunde man höra folks tankar. Det måste vara så. Även om det enda hon ville göra nu var att öppna asken så vågade hon inte. Det kanske inte är så bra att göra flera gånger samtidigt tänkte hon, och försökte komma på nya anledningar till att inte öppna asken. Hon var så fast i sina egna tankar att hon glömde bort att hon stod upp i sällskapsrummet, och när hon sen öppnade ögonen blev hon lite skrämd om var hon var någonstans så att hon ramlade, och när hon sedan reste sig såg hon en grinig Gabriella komma in i sällskapsrummet. ”Kunde madam Pomfrey göra dig bra igen”, frågade Gabriella, och man hörde på tonen att hon inte frågade för att vara snäll. ”Ja, hon kan ju fixa allt, det vet du ju” svarade Anna. ”Du har varit så konstig på sista tiden, ända sen jul” sa Gabriella och Anna förstod att det var det hon egentligen ville ha sagt redan vid början av konversationen. Hon ville bara säga något för att bryta isen. ”Jaså det tycker du, jag kanske inte vill vara med sådana som du.” Anna sa det utan att tänka. Varför hade hon sagt så för? Hon menade det inte ens, det sista hon villa ha nu var ett bråk. Man såg hur Gabriella kokade av hat, men utan att svara så marscherade hon förbi Anna och deras axlar krockade, med flit, det visste Anna. Anna log tyst utan att Gabriella kunde se det.
Det enda Anna undrade nu var om surret bara hördes i Annas ögon, för då kunde hon öppna asken även i andras sällskap.
Anna satt kvar i sällskapsrummet ända in till elva på kvällen, då hon gick upp till sovsalen och kröp ner i sin himmelssäng och sov. Hon hade hemska drömmar den natten. McGonnagall gav Anna en utskällning utan att hon visste varför, sen gick hon genom tavlan med hönan och huvudet där hon såg Gabriella, hon hade blod över hela ansiktet och öppnade munnen där det kom en orm ur, som gled genom golvet och stannade framför Anna. ”Det här är ditt fel Anna, ditt fel”, sa Gabriella innan hon föll ihop. Anna kollade istället på ormen som kollade tillbaka. Ormen sa någonting som Anna inte förstod. När Anna vände sig om såg hon ett huvud innan hon blev huggen av ormen i benet, då hon vaknade. Hon var kallsvettig. Hon andades tungt och kollade omkring. Ingen annan var vaken. Det var mörkt, förmodligen fortfarande natt. Anna försökte somna om, men det gick inte, för hon kände en otrolig smärta i hennes vänstra ben. Hon började massera benet för att lugna ner smärtan, då kände hon det. Två runda ärr på bakre vaden. Det var ett ärr efter ett ormbett.
-The last enemy that shall be defeated is death-

Användarvisningsbild
SeverusForPresident
Ghoul
 
Inlägg: 273
Blev medlem: lör 02 aug 2008, 16:02
Ort: GÄVLE!!!!!
Blogg: Se blogg (0)


Re: Slytherins gömda ask

Inläggav Tinnituzz tis 09 sep 2008, 21:02

Spännande!!!!
Man ska aldrig lita på någonting som kan tänka på egen hand, om man inte kan se vilken hjärnan som finns bakom.

Användarvisningsbild
Tinnituzz
Akromantel
 
Inlägg: 176
Blev medlem: sön 13 apr 2008, 13:34
Ort: Stehag
Blogg: Se blogg (0)


Nästa

Återgå till Harry Potter-fan fiction

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster