333333333333333333333333333333333333333333333333333333333333

Har du en berättelse om Harry Potter och hans magiska värld? Harry Potter-fan fiction hör hemma i detta forum. Du bestämmer handlingen!

Re: 33333333333333333333333333333333333333333333333333333333

Inläggav Lindberg mån 19 sep 2016, 14:37

Harry hade gått fyra veckor in på sitt första år på Hogwarts och han hade blivit less Snapes beteende mot honom och Harry satt och fingrade i maten och Hermione sa.

Hermione - Vad är det Harry?

Harry suckade och sa.

Harry - Jag vill inte gå på trolldryckslektionen idag.

Hermione såg på honom och sa.

Hermione - Varför inte Harry?

Harry suckade och sa.

Harry - Jag är trött på att professor Snape alltid behandlar mig som skit.
Visst, han kanske behandlar många elever som skit.
Men mig allra mest och han har inte ens gett mig en förklaring.

Hermione såg på honom och sa.

Hermione - Har du ens bett om någon förklaring Harry?

Harry såg på henne och sa.

Harry - Han skulle inte ge en förklaring, ens om jag bett på mina bara knän.

Hermione suckade och sa.

Hermione - Harry.....

Ron såg nu på Hermione och sa.

Ron - Harry har rätt Hermione....

Hermione suckade och sa.

Hermione - Kanske, men det är ingen anledning från att skola från lektionen.

Harry såg på henne och sa.

Harry - Kom med något bättre förslag då?

Heemione suckade och sa.

Hermione - Jag har inget.

Harry nickade och sa.

Harry - Bra.

Sedan reste han sig upp och gick ut från stora salen och ut på gården och satte ig i en buske och när Hermione och Rob kom till Snapes klassrum och Snape skulle börja lektionen då han såg att Harry saknades och han sa.

Snape - Och var är Mr Potter?

När inen svarade så gick han fram till Hermione och sa.

Snape - Var är Mr Potter sa jag?

Hermione svalde och sa

Hermione - Jag vet inte sir.

Snape såg på henne och sa.

Snape - Jag föreslår att du inte ljuger för mig Miss Granger.

Hermione såg på honom och sa.

Hermione - Men jag svär sir, jag vet inte.
Det enda han sa var att han inte ville vara med på denna lektion sir och inget jag sa fick honom att ändra sig.
Och nej sir, han sa inte varför han inte ville vara med.

Snape såg på henne och såg att hon talade sanning och sa.
Senast redigerad av Lindberg ons 13 jun 2018, 19:10, redigerad totalt 10 gånger.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6648
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 33333333333333333333333333333333333333333333333333333333

Inläggav Lindberg mån 19 sep 2016, 18:48

Snape -Jag får väl leta efter honom efter lektionen.

Hermione nickade och s.a

Hermione - Okej sir.

När lektionen gått så försökte Snape hitta Potter men utan framgång och på kvällen då det var utegångsförbud smög sig Harry in och hittade Minerva som sa.

Minerva - Potter, var har du varit hela dagen?

Harry såg på henne och sa.

Harry - Jag har gömt mig.

Minerva såg på honom och sa.

Minerva - Varför då Potter?

Harry suckade och sa.

Harry - För att professor Snape inte skulle hitta mig.

Minerva suckade och sa.

Minerva - Varför ville du inte at han skulle hitta dig potter?

Harry suckade och sa.

Harry - Hur skulle du känna om du var elev och han hatade dig?

Minerva såg på honom och sa.

Minerva - Han hatar inte dig Potter.

Harry såg på henne och sa.

Harry - Jo det gör han och det får mig att må dåligt.
Jag har inte gjort honom något.
Ja, vara dålig på hans lektioner, men det ger honom ingen anledning att hata mig.

Minerva suckade och sa.

Minerva - Jag ska prata med professor Snape.

Harry såg på henne och sa.

Harry - Okej, tack professorn.

Minerva nickade och sa.

Minerva - Gå till elevhemmet nu.

Harry nickade och sa.

Harry - Okej professorn.

Så Harry gick och Minervaa gick raka spåret till Snapes kammare och knackade och Snape öppnade dörren och sa.

Snape - Vad är det Minerva?

Minerva såg på honom och sa.
Senast redigerad av Lindberg tor 14 jun 2018, 18:03, redigerad totalt 6 gånger.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6648
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 33333333333333333333333333333333333333333333333333333333

Inläggav Lindberg fre 22 sep 2017, 18:24

Minerva - Kan jag komma in?

Snape suckade och flyttade sig åt sidan och lät henne komma in och han stängde dörren efter henne och de satte sig ner och han sa.

Snape - Varför är du här Minerva?

Minerva såg på honom och sa.

Minerva - Jag stötte på Potter ute i korridoren.

Snape såg på henne och sa.

Snape - Så han har äntligen hittats.

Minerva suckade och sa.

Minerva - Ja, han gömde sig....

Snape såg på henne och sa.

Snape - För vad eller för vem?

Minerva suckade och sa.

Minerva - Han gömde sig faktiskt för dig.
Han undrar....vad han kan ha gjort för fel som fått dig.....att hata honom så mycket.

Snape såg på henne och plötsligt dök alla minnen upp igen och han satte huvudet i händerna och började gråta och Minerva satt chockad en stund och sa sedan.

Minerva -Severus....vad är det?

Snape blundade och sa.

Snape - Jag.....jag vet att det är fel Minerva.....men mitt beteende mot honom är ett slags självförsvar.
jag försöker försvara mig mot de hemska minnena som dyker upp varje gång jag ser honom.

Han snyftade till innan han sa.

Snape - Det är så hemskt att se honom Minerva.....han kunde ha varit min.....han kunde ha varit min son....,men i stället är han den dumma James Potters son.
Allt jag har velat ha, har tagits ifrån mig.

Han började gråta igen och Minerva som förstod honom satte sig vid hans sida och la armarna om honom och blev lite förvånad när Snape inte försökte slingra sig ur hennes grepp och hon sa.

Minerva - Severus, vem säger att han behöver vara din biologiska son för att kunna vara din son?

Snape tittade upp på henne och sa.

Snape - Jag.....jag förstår inte.....

Minerva log och sa.

Minerva - Jag kan inte ta bort hans utseende.....men om du förklarar hur du känner för Potter så kanske det kan leda till något gott för er båda.

Snape såg på henne och sa.

Snape - Men....men tänk om jag börjar....gråta inför honom också?

Minerva såg på honom och sa.

Minerva - Vad är det för fel med det Severus?
Man är inte svag bara för att man gråter.

Snape såg på henne och sa.

Snape - Är man inte?

Minerva skakade på huvudet och sa.

Minerva - Absolut inte Severus.

Snape såg på henne och sa.

Snape - Okej, om du säger det....så....

Minerva nickade och sa.

Minerva - Bra Severus.

Snape nickade och nästa dag så kom Minerva fram till Harry vid frukostbordet och sa.

Minerva - Potter....

Harry såg upp på henne och sa.
Senast redigerad av Lindberg tor 14 jun 2018, 22:19, redigerad totalt 2 gånger.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6648
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 33333333333333333333333333333333333333333333333333333333

Inläggav Lindberg fre 22 sep 2017, 22:44

Harry nickade och sa.

Harry - Ja.
Men Poppy, gå och hämta de andra so måste få veta det.

Poppy nickade och en halvtimme senare hade alla sett och Snape låg i sängen i ett annat rum och Minerva sa.

Minerva - Om vi bara hade vetat....så hade vi kunnat hjälpa honom.

Harry suckade och sa.

Harry - Jag tror det bara hade blivit vårare för honom då Minerva.
Och tänk om dödsätarna började leka med era sinnen?
De skulle då kunna upptäcka vilken sida han stod på genom er.
Tror ni verkligen att han skulle stå här idag om de skulle ha sett sanningen genom er?

Minerva svalde och sa.

Minerva - ja det förstås.
Men det ger mig inte mindre skuldkänslor.

Harry såg på henne och sa.

Harry - Det finns ett sätt ni kan gottgöra det på.
Ja vi alla kan gottgöra det på.

Minerva såg på honom och sa.

Minerva - Vadå?

Harry såg på henne och sa.

Harry - Se till att han inte hamnar i Azkaban.
Frigöra honom från alla anklagelser.

Minerva såg på honom och sa

Minerva - Ja,

3 veckor senare var Snape frikänd och han satt för tillfället i rullstol, men kunde gå och Poppy såg på Snape och sa.

Poppy - Severus, vi har betalat för en resa för dig och en till Rhodos och planet avgår om 2 dagar.

Snape såg på henne och sa.

Snape - Det finns....bara en jag vill åka med.....
Det....det är Harry.

Poppy log och sa.

Poppy - Bra Severus, för det är han som erbjudit sig att åka med dig.

Snape såg på henne och Harry kom precis in och sa.

Harry - hej Sev.....hur mår du?

Snape såg på honom och sa.

Snape - Så bra jag kan må....efter strapatserna vid kriget.

Harry log och sa.

Harry - Okej, men vi ska ta tåget till London.
Så vi måste börja röra på oss Sev....

Snape såg på honom och skulle resa sig upp då Harry sa.

Harry - Nej, sitt ner, det är bättre du sitter i stolen.

:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::10
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6648
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)



Återgå till Harry Potter-fan fiction

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 3 gäster

cron