2222222222222222222222222222222222222222222222

Har du en berättelse om Harry Potter och hans magiska värld? Harry Potter-fan fiction hör hemma i detta forum. Du bestämmer handlingen!

Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg tor 15 sep 2016, 17:57

Wincent kom in till sin far och Maria hade gått efter honom och sa.

Maria - Är det säkert?

Wincent som var lite förvirrad såg inte ens på Maria utan bara rakt från på sin far och sa.

Wincent - Säkert?....
Jag vet inte.

Maria la huvudet på sned men Wincent gick mot sin far och sa.

Wincent - Fader....

Jacob viftade med handen mot Maria som gick iväg och Jacob reste sig snabbt upp och såg på Jacob och sa.

Jacob - Vad är det?

Wincent gick bort en bit och Jacob gick efter honom och sa

Jacob - Är du sjuk?

Wincent ryckte på axlarna och sa.

Wincent - Jag vet inte....

Han gick framåt men Jacob sa.

Jacob - Wincent, kom över hit och sätt dig ner.

Wincent kom och satte sig ner och satte handen mot huvudet och Jacob sa.

Jacob - Vill du ha något?
En kopp te?

Wincent skakade på huvudet och sa.

Wincent - Något händer....med mig....

Jacob såg på honom och sa lugnt.

Jacob - Berätta.

Wincent suckade och sa.

Wincent - Jag gick och sov igår kväll.....och vaknade....jag var i parken.

Jacob såg på honom och sa.

Jacob - Det var en dröm.

Men Wincent skakade på huvudet och sa.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg ons 11 okt 2017, 21:16

Wincent - Nej,,,,,NEJ.

Han reste sig upp och sa högt.

Wincent - JAG VAKNADE UPP I PARKEN.

Jacob såg på honom och sa.

Jacob - Igår kväll?

Wincent suckade men sa.

Wincent - Just nu, i dagsljus.

Han gick bort från Jacob och Jacob sa.

Jacob - Och du minns inte...hur du lämnade tunnlarna?

Wincent suckade igen innan han sa.

Wincent - Nej....

Han satte handen mot ljusstaken och sa.

Wincent - Jag hade en dröm....

Jacob såg på honom och sa.

Jacob - Berätta om den.

Wincent såg omkring innan han gick framåt och tillbaka och sa.

Wincent - Jag sprang i ren raseri och jag sprang till Catherine.

Jacob såg på honom och sa.

Jacob - Du säger att det är en dröm.

Wincent vände sig upprört om och sa.

Wincent - Jag vet inte var drömmen började....jag vet inte vad som hände.

Jacob såg lugnt på honom och sa.

Jacob - Var slutade drömmen....kommer du ihåg det?

Wincent suckade och gick och satte sig och sa.

Wincent - Död.
Min död.

Jacob satte en hand på Wincents axel och sa.

Jacob - Och sedan vaknade du upp?

Wincent suckade och sa.

Wincent - I parken.

Jacob såg på honom och Wincent reste sig upp och sa

Wincent - Far....jag förlorar mitt hopp.
Jag kan känna det.

Jacob gick fram till honom och sa.

Jacob - Försök berätta.

Wincent andades ut innan han sa.

Wincent - Mitt hopp....om mig själv.

Jacob funderade en stund innan han sa.

Jacob - Har det något med att göra med det som hände förut?
När du var yngre?

Wincent insåg att det var så och han rätade på sig och sa.

Wincent - Som början på det....
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg ons 11 okt 2017, 21:37

Han gick bortåt och sa.

Wincent - Fast starkare...

Han vände sig om och sa.

Wincent - Jag känner att det finns något fruktansvärt som växer inom mig.

Jacob såg på honom och sa.

Jacob - Det finns inget fruktansvärt inom dig.

Wincent såg på honom och sa.

Wincent - Det är inte sant.
Du vet att för mig så är det inte sant.

Jacob såg på honom och sa.

Jacob - Det är sant, speciellt för dig.
För din kämpar glöd är starkare.

Wincent sänkte huvudet och sa.

Wincent - Och om jag förlorar kampen?

Jacon suckade och sa.

Jacob - Wincent, du måste vaka över det noga.
Nu mera än någonsin.
Och du måste låta mig stå vid din sida oavsett vad som händer.

Wincent gick förbi sin far och sa.

Wincent - Jag kom ihåg sist, du lämnade aldrig min sida.

Jacon nickade och sa.

Jacob - Nej.

Wincent såg på sin far och var rädd och Jacob sa efter en stund.

Jacob - Du borde nog gå och vila nu.

Wincent nickade och tänkte gå men la sedan armarna om Jacob som sa.

Jacob - Allt kommer att bli bra....ska du se.

Några få veckor senare gick Wincent genom tunnlarna då han hörde musik och tittade dit och såg Catherine stå där och han gick försiktigt mot henne och sa lågt.

Wincent - Catherine....

Catherine log då hon såg honom och sa.

Catherine - Jag vill att du ska höra detta.
Detta är verkligen en bra musik.

De satte sig ner Wincent tittade sig omkring men såg konstiga syner och han såg på Catherine och hon sa.

Catherine - Är du okej?

Wincent som inte ville oroa henne sa lugnt.

Wincent - Ja.

De satt så en stund tills Caterine sa.

Catherine - Det är som fåglar som flyger.

Wincent såg inte på henne men sa.

Wincent - Flyger?

Hon nickade och började vifta lite på händerna och han tittade bort efter en stund och hon sa.

Wincent - Är du okej?

Han såg inte på henne och plötsligt lutade han sig fram och sa.

Wincent - Nej..
Nej!!!!

Catherine sa hans namn igen och han såg på henne med en blick som hon aldrig sett förut och hon sa skräckslaget.

Catherine - Wincent!!!!
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg tor 12 okt 2017, 22:20

Han reste sig upp och började gå fram och tillbaka innan han plötsligt gick tillbaka in i tunnglarna och hon ropade efter honom och men när han var utom hörhåll så gick hon efter honom och när hon kom närmare hans kammare så hörde hon honom upprört prata för sig själv och hon stannade vid ingången och sa.

Catherine - Säg mig vad jag kan göra.

Wincent slängde ett klädesplagg på ett bord och sa.

Wincent - Det kommer att passera

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Vad tänker du på?

Wincnet suckade och sa.

Wincent - ord.....ord som bara skulle skrämma dig.

Catherine såg p åhonom och sa.

Catherine - jag är redan rädd.

Wincent såg på henne och sa.

Wincent - Jag också...

Hon såg på honom då han gick till andra sidan rummet och sa.

Catherine - Har du...förlorat dig själv?

Han svalde och sa.

Wincent - Ja....jag förlorat mig själv.

Catherine såg p åhonom och gick fram mot honom och sa.

Catherine - Du har varit med om mycket.
Vad Pareselius....

Wincent gick bort från henne samtidigt som han sa.

Wincent - Han är död.
Jag borde sova.....fridfullt.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg fre 13 okt 2017, 22:38

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Det finns sår som går djupare än så....

Hon gick fram till honom och började försiktigt stryka honom över håret som hon visste att han gillade och när hon en stund senare lämnade honom så gick hon till Jacob och sa.

Jacob - Vad är det som händer med Wincent?

Jacob såg på henne och sa.

Jacob - Han har varit under stor press under de senaste veckorna.
Det tar mycket på honom.

Catherine suckade och sa.

Catherine - Nej fader, det är mer än så.
Något är väldigt fel.

Jacob suckade och sa.

Jacob - Ja, det är det.
Sätt dig ner.

Hon satte sig ner och han sa.

Jacob - Jag tror inte att någon kommer att kunna förstå vilka krafter han måste bearbeta för att kunna bli den han är....för oss.
Den balans han måste uppehålla för att kunna förbli den han är och att han ens kan det är ett mirakel.
Och nu har den balansen blivit förlorad.

Caitlin suckade och sa.

Caitlin - Jag vill hjälpa honom.

Jacob åg på henne och sa.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg lör 14 okt 2017, 17:26

Jacob - Det vet jag.

Catherine såg p honom och sa.

Catherine - Tror du att det skulle hjälpa om jag höll mig borta?

Jacob såg på henne och sa.

Jacob - Min lilla Catherine, du borde veta nu att du är en del av detta....mirakel.
Du såg honom, och allt det han är....och du.....du gav honom en dröm.
Och för det kommer jag vara dig evigt tacksam.

Catherine såg på honom och sa.

Catherine Tack fader....

Hon funderade och sa.

Catherine - Det kanske finns något slags lugnade medel man kan försöka med.

Jacob såg på henne och sa.

Jacob - Wincent kroppsfysik är nästan övermänsklig....
Vi har prövat lugnade medel och andra behandlingar.....och de tycktes bara förvärra det hela.
I slutet fick vi skicka iväg honom till den mörkaste delen av våra tillhåll.
Det var hans mörkaste tid.....och även min.
Han föll ner i ett mörker som gjorde att han var bara 1 andetag från att dö.
Alla hans vitala organ stannade, och sedan.....bara passerade det och han vaknade upp som om allt bara hade varit en dröm.

Catherine såg p åhonom och sa.

Catherine - Vad kan vi göra nU+

Jacob ryckte på axlarna och sa.

Jacob - Jag vet inte Catherine, sist detta hände var han bara ett barn.
Nu är han vuxen och han sa att när han kände att det i början på det så kändes det starkare.

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Hur började det?

Jacob suckade och sa.

Jacob - Han berättade att han drömde att han sprang i raseri, rakt mot dig och han berättade att drömmen slutade med hans död.
Och sedan vaknade han upp i parken i dagsljus utan något minne av hur han lämnade tunnlarna.

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Oj då.

Jacob nickade och sa.

Jacob - Ja Catherine, jag borde inte be dig om detta.
Men med tanke på ditt band med Wincent.....så tänkte jag fråga om du har tid att ta ledigt från ditt jobb på obestämd tid?

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Jag gör vad som helst för att hjälpa Wincent....

Jacob nickade och sa.

Jacob - För att du älskar honom?

Catherine nickade och sa.

Catherine - Ja.

Jacob nickade och sa.

Jacob - Du vet att jag var emot det från början, kallade allt för ett stort misstag.
Men det var för att jag ville skydda Wincent från ont....
Men jag har börjat se att det gör honom gott...

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Jag har hela tiden vetat att du skulle ändra uppfattning en dag fader.

Jacob nickade och sa.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg lör 14 okt 2017, 21:26

Jacob - Ja.
Men du måste nog till ditt jobb och meddela att du måste vara borta på obestämd tid.

Catherine nickade och sa.

Catherine - Ja, jag har redan funderat ut vad jag ska säga för att inte låta dem veta att detta ställe finns.

Jacob nickade och sa.

Jacob - Bra.

Catherine nickade och då hon kom till sitt jobb så var hennes chef där och Catherine såg på hennes chef och sa.

Catherine - ursäkta mig Simon, kan jag prata med dig?

Simon nickade och sa.

Simon - Ja vad....är det?

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Jag har en vän som är väldigt sjuk och behöver min hjälp så jag tänkte fråga om....

Mer hann hon inte säga fören han sa.

Simon - Catherine, stanna med din vän så länge du vill.
Du skulle aldrig be om det om det inte var viktigt.

Catherine log och sa.

Catherine - Tack.

Simon nickade och sa.

Simon - Varsågod Catherine.

Några timamr senare kom Catherine tillbaka till underjorden och plötsligt så såg hon Wincent komm springandes men han sprang förbi henne men hann inte långt fören han krockade med ett hjärnrör och föll till marken och Catherine flämtade och sprang till honom och sa.

Catherine - Wincent....

Men Wincent hörde henne inte och Catherine försökte börja släpa honom tillbaka till hans kammare och efter en stund så kom Mounse och sa.

Mouse - Vad har hänt med honom?

Catherine såg på honom och sa

Catherine - Han sprang in i ett rör.
Kan du hjälpa mig att få honom till hans kammare?

Mousne nickade och de hjälptes åt och 2 veckor senare vaknade Catherine av att Wincent var borta och hon själv mådde lite konstigt men hon gick ut såg de andra i salen och Catherine a.

Catherine - Var....var är Wincent.

Jacob såg på henne och sa.

Jacob - Han har gått...

Catherine flämtade och sa.

Catherine - Var?

Jacob såg på henne och sa.

Jacob - Dit ner, till den mörkaste kammaren i vår tillhåll....

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Visa mig dit....

Jacob såg på henne och sa.

Jacob - Catherine, det är för farligt.

Catherine såg på hoom oh sa.

Catherine - Fader, han är mitt liv.
Utan honom, så finns det inget.

Jacob såg på henne och såg att hon menade allvar och han suckade och sa.

Jacob - Okej, jag går med dig.

3 män kom fram och de nickade för att säga att de också följde med och de gick ner och då de kom ner så hörde de honom längre in och Jacob såg på henne och sa
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg sön 15 okt 2017, 12:22

Jacob - Okej, gå in, men säg inte att jag inte varnade dig sedan.

Catherine nickade och sa.

Catherine - Jag vet.
Men jag gör det här för att jag måste.

Hon gick sedan iväg och när hon efter ett tag såg Wincent så såg hon på honom och plötsligt rusade han emot henne och hon sa högt.

Catherine - Wincent.

Men när han inte stannade upp utan bara höjde handen för att gå till attack så skrek hon.

Catherine - Wincent!!!!!!

Wincent stannade plötsligt upp några sekunder innan han föll till marken och hon föl ner vid hans sida men då hon varken hörde att han andades eller såg det på hans bröst så kände hon på hans hals och kände ingen puls och hon sa.

Catherine - Nej.....nej.... du kan inte.
Inte utan mig.

Hon la huvudet på hans bröt och sa.

Catherine - Jag kommer inte att låta dig.
Jag kommer inte att låta dig.

Hon rätade sedan på sig lite för att sedan placera en kyss på hans mun och efter en stund så kände hon en arm runt sig och hon flämtade och såg på hans ansikte och såg att han långsamt öppnade ögonen och Catherine flämtade och sa.

Catherine - Wincent.....

Wincent såg på henne och sa svagt.

Wincent - Vad....vad hände?

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Inget viktigt Wincent.
Det viktiga är att du är här med mig.
Att du lever.

Wincent såg på henne och sa lågt.

Wincent - Catherine.....

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Ja Wincent....

Wincent såg på henne och sa lågt.

Wincent - Så....trött...

Catherine nickade och sa.

Catherine - Jag vet Wincent, jag vet.
Klarar du av att stå?

Han ryckte långsamt på axlarna och hon hjälpte honom försiktigt att resa sig och han svajade på platsen men hon la armen om honom och sa.

Catherine - Kom så går vi, det är lång väg upp, men du klarar det Wincent.
Jag vet att du klarar det.

Wincent blundade och sa.

Wincent - Tack.....Catherine....

Catherine såg p åhonom och sa.

Catherine - Ingen fara Wincent....

Hon gick försiktigt med honom till de andra och Jacob såg på sin trötta son och sa.

Jacob - Hur mår du Wincent?

Wincent såg p åhonom och sa.

Wincent - Så trött...

Jacob såg på honom och sa.

Jacob - Okej, vi tar dig i säng Wincent.

De turades om att hjälpa Wincent upp för alla trappor och när de fått Wincent i säng och bäddad om honom så sa Catherine.

Catherine - Sov Wincent, jag stannar här med dig.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg sön 15 okt 2017, 15:27

Wincent såg på henne och då han hade somnat så såg Catherine på Jacob och sa.

Catherine - Jacob, den där läkaren ni har.....kan du be honom komma hit?

Jacob såg på henne och sa.

Jacob - Får jag fråga varför?

Catherine såg på honom oh sa.

Catherine - Jag har kräkts under några dagar men jag har aldrig haft någon feber.

Jacob såg på henne och sa.

Jacob - Jag skickar iväg en för att hämta läkaren.
Oroa dig inte Catherine.

Catherine nickadeo ch sa.

Catherine - Tack

Jacon nickade och 45 minuter senare var läkaren där och hon berättade för honom och han tog ett blodprov på henne och sa.

Lukas - Jag kommer tillbaka med provsvaret så snart jag kan.

Catherine nickade och sa.

Catherine - Okej, tack.

Lukas nickade och sa.

Lukas - Bra.
Vi syns.

Catherine nickade och då Lukas gått så sa Jacob.

Jacob - Vill du ha någon kopp te?

Catherine nickade och sa.

Catherine - Ja tack.

Så en stund senare då de druckit teet så sa Catherine.

Catherine - Tror du att Wincent blir vettskrämd om han vaknar upp och har mig bredvid honom.

Jacob log och sa.

Jacob - Absolut inte Catherine.

Catherine log och sa.

Catherine - Okej.

Så hon gick och la sig ner vid Wincent och 3 timmar senare så vaknade hon upp av att Wincents arm var runt henne och hon såg hans vackra ögon se på henne och hon log och sa.

Catherine - Hur mår du Wincent?

Wincent såg på henne och sa.

Wincent - Bättre.

Catherine log och plötsligt kom Lukas in och sa.

Lukas - Catherine, jag har provsvaren.

Wincent såg på Catherine och sa.

Wincent - provsvaren?

Catherine såg på honom och sa.

Catherine - Det är lite svårt att förklara.

Hon såg på Lukas och sa.

Catherine - Vad visar dem?

Lukas svalde och sa.

Lukas - De visar att du är gravid i 8 veckan.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Re: 2222222222222222222222222222222222222222222222

Inläggav Lindberg sön 15 okt 2017, 18:22

Catherine flämtade och Wincent såg på henne och sa.

Catherine - Jag....jag har ingen aning om hur det kan ha gått till.

Lukas såg på henne och sa.

Lukas - Kan du komma på en särskild händelse som hände för 8 veckor sedan?

Catherine försökte komma på och flämtade och sa.

Catherine - Jag höll nästan på att dränkas då, i en bil, men Wincent räddade mig bara några sekunder innan jag skulle ha dött.
Sedan på kvällen lämnade han inte min sida och jag ville inte det heller och jag spenderade de jag kan minnas i hans famn.
Vad som hände under natten....vet jag inte riktigt.

Lukas såg på henne och sa.

Lukas - Och du kan inte minnas att du legat med någon annan för 8 veckor sedan+

Catherine skakade på huvudet och sa.

Catherine - Nej.

Lukas såg på henne och sa.

Lukas - Om du vill behålla barnet så kan vi göra ett DNA test när det är född så kan vi se säkert om det är Wincent som är fadern eller inte.

Catherine nickade och sa.

Catherine - Okej.

Lukas nickade och sa.

Lukas - Bra, men jag ska gå och prata med Jacob, du och Wincent kanske behöver prata om detta.

Catherine nickade och Lukas gick iväg och Catherine såg på Wincent som satt och tittade ner och Catherine såg på Wincent och sa.

Catherine - Vad är det Wincent?

Wincent såg inte på henne men sa.

Wincent - Jag är ledsen Catherine.....

Catherine visste varför han var ledsen, han trodde att han hade gjort något som gjort henne väldigt illa och att han skämdes för det och hon tog tag i hans ansikte och fick honom att se på henne och hon sa.

Catherine - Wincent, du har ingen anledning att vara ledsen, du har inte gjort något fel.
Innerst inne har jag alltid velat ha en familj, men jag gav upp den drömmen när jag insåg att du betyder så mycket mer för mig än en familj.
Därför vill jag att du ska vara med på detta också Wincent.
Med den respekt, omtänksamhet du behandlar mig och andra med så kommer du att bli en helt underbar pappa.
Men jag vill inte tvinga dig så om du inte vill att vi behåller detta barn, så gör vi abort.

Wincent såg på henne och såg att hon menade dödligt allvar med det hon sa och han kunde inte fatta att hon litade så enormt på honom, trots det som hänt de senaste veckorna och han tittade ner när tårarna på honom började rinna och Catherine blev genast orolig och sa.

Catherine - Wincent, det är okej om du inte är redo att bli pappa, om du inte vill bli pappa.
Jag förstår verkligen.....

Mer hann hon inte säga fören Wincent tog tag i henne och drog henne försiktigt mot sig och sa lågt.

Wincent - Litar du.....på mig så pass mycket fortfarande efter allt som hänt?

Catherine log och strök honom över ryggen och sa.

Catherine - Det finns inte 1 levande person eller varelse på denna jord som jag litar på mer Wincent.

Wincent kände henne stryka honom över ryggen precis som han älskade och det fick honom att slappna av och han sa.

Wincent - Okej, om du vill ha detta barn Catherine, så vill jag också det och jag ska göra mitt bästa för att bli den bästa pappan en människa kan ha.

Catherine nickade och sa.

Catherine - Och jag vet att du kommer att bli den bästa pappan i världen.
Jag älskar dig Wincent.

Wincent log smått innan han sa.

Wincent - Och jag älskar dig Catherine.

Efter en stund så kom Jacob in och sa.

Jacob - Jag hörde om nyheterna.
Har ni kommit fram till hur ni vill ha det?

Catherine nickade och sa.

Catherine - Ja, vi ska behålla det.

Jacob nickade och sa.

Jacob - Okej.
Men Lukas berättade en sak han har hört ute på gatorna.
Nej här hjälper inga knytnävar.
Våldlöser ingenting.
Jag har stött på många översittare i mina dar och det finns bara ett sätt att hanskas med sådana.
Man måstr trotsa dom.

Ingenting är omöjligt så länge man tror på hjärtat i korten.

Lindberg
Trolldomsminister
 
Inlägg: 6489
Blev medlem: tis 06 jan 2009, 16:47
Ort: Skelefteå
Blogg: Se blogg (0)


Nästa

Återgå till Harry Potter-fan fiction

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst

cron